This is the shit. My shit.

Jag läser väldigt sällan böcker. Max ett par om året. Ofta tar det mig månader att läsa ut en 150-sidors barnbok. Typ. På den nivån ligger mitt bokläsande.

Jag köper aldrig böcker. Jag kan ärligt erkänna att jag köpt max tre böcker till mig själv i hela mitt liv. Jag önskar mig aldrig böcker i julklapp eller födelsedagspresent eftersom det är onödigt. Man kan lika gärna låna. Bibliotek är en fantastisk uppfinning. Man läser ändå bara boken en gång. På den nivån ligger mitt bokägande.

Men så idag hände det. Jag köpte en bok. Utan att ens titta på prislappen högg jag sista delen av Stieg Larssons Milleniumtrilogi när jag ändå var på jobb i en Bokiabutik.
Och jag som till en början vägrade läsa de där böckerna just för att alla andra gjorde det. Första var sådär, andra helt okej men SÅ fantastiska var de ju inte. Och ändå sitter jag här med del tre i pocket, inköpt för 74 kronor (var inte det rätt dyrt för en flera år gammal bok, på pocket?!) och vill bara lägga mig i solen och börja läsa.

Jag säger då det. Jag upphör aldrig att förvåna.