This is the shit. My shit.

Jag hade hittat ett nytt favorit-sköljmedel. Softlan Ultra Outdoor Fresh. Det var en ny tvättupplevelse när jag invigde den sent i torsdags natt. Och visst tyckte jag att det doftade ovanligt mycket (gott) sköljmedel i lägenheten när jag kom hem i söndags kväll. Men jag antog att det var för att tvätten legat framme på slutgiltig tork under min helg i Stockholm.

Jag hade fel.

Jag skulle äntligen gå och sova klockan 00.15 ikväll. På min väg förbi städskrubben slog det mig dock - kan en stängd flaska sköljmedel och några nytvättade plagg verkligen dofta sådär intensivt?

Nej, det kan de inte.

För i städskrubben låg sköljmedelsflaskan. Tom.
Jag som alltid är extremt noga med att skruva på allt som skruvas kan (Fröken Wigert vet vad jag talar om) hade inte skruvat åt korken tillräckligt hårt. Och nu hade jag alltså Softlan över hela skrubben. Dammsugaren, de två olika tvättmedelspaketen, skurhinken, tvättpåsarna och tampongaskarna. Alla var de drabbade.
Nu, en halvtimme senare, efter att ha torkat, tvättat och flyttat över tvättmedel till nya burkar ska jag äntligen få inta horisontellt läge.
Lägenheten har aldrig doftat bättre dock. En frisk fläkt av... outdoor, helt enkelt.