Ledig eftermiddag på Hornsgatan

Word.


Nu förstår jag!

En osminkad Lisa Knapp på 43:ans buss från Mariatorget. Hon och hennes Andreas måste alltså med största sannolikhet bo någonstans i närheten av mig. Två kändisar på två dagar, som dessutom bor ihop. Jag älskar Stockholm!

Can your latte do this?

Ett nytt fenomen upptäcktes på redaktionen i dag. Latte art. Ja, det är så det kallas när skillade baristor gör små konstverk i latteskummet. Ni har alla sett löven och hjärtana, men har ni sett dem här? Tänk att ha en karl som gjorde mig en latte med ett nytt motiv varje morgon. Då vore mitt liv fulländat.


Foto: http://www.onlineweblibrary.com/news/latteart1.jpg 










Dagens SMS

Från: Anonym
"Haj! Åh du måste få höra om dagens händelse. Duschade i morse och då faller en bit av en kondom ut, ur mig!!!! Måste vart kvar sedan XXX 1,5 vecka sen, minst!!!! Haha mitt kön ville väl behålla ett minne antar jag..."

Det mest oroväckande skulle väl vara att det endast var en bit av kondomen som dök upp. Vill ni veta vem som skrev sms:et får ni kanske veta det om 9 månader när en bebis ploppar ut...


Jag = bäst

Jag har världens bästa syster. Dessutom är jag världens bästa syster. Min syster fyller nämligen 25 och jag har fixat världens bästa födelsedagspresent. Jag är så exalterad. Jag vill bara ge den till henne nu så jag slipper gå och veta om hur bra den är alldeles själv, utan att få dela det med henne. Hon kommer bli världens gladaste. Och jag kommer bli världens gladaste. Jag är fan bäst! Weeee, det bultar och det bankar, för att citera dansbandet Schytts.


Visby 2008

Det där med tunnelbana

Jävla skittjej som förstörde min morgonresa genom att ha sin inte ens särskilt stora väska på sätet bredvid sig när vagnen var fullpackad och en massa folk fick stå. Jag hatade henne hela vägen. Annars hade jag tyckt att hon såg rätt cool ut, men nu bara hatade jag hennes gloende ögon.

En vacker dag ska jag vara lika modig som tanten på bussen i Sundsvall som fräste "Har du betalat för två platser eller?"

En morgon som innefattar en kändis är en bra morgon

Traskar ut från porten och ser en snygg kille komma mot mig. Tjoho, bra morgon! Lägger på min intensiva blick och söker ögonkontakt med honom. När han kommer närmare inser jag att:
1. han är väldigt kort och
2. han är Andreas Johnsson. Känd, med andra ord.

Hoppsan hejsan. Hade jag vetat att det var han hade jag aldrig försökt flörta med honom! Det vet ju varenda människa att man absolut inte flörtar med kändisar. Särskilt inte en som poserar med sin kära flickvän Lisa Knapp på MQ:s nya reklam.

(Och jäklar vad kort han är!)


Andreas och... inte jag nej. Foto: MQ


Måndag morgon

Nora kommer inrusande på redaktionen.
-Det där var det pinsammaste! Jag går runt med en smutsig trosa i byxbenet!
Fram ur sina chinos drar hon mycket riktigt en röd trosa. Vem sa att det inte var värt att gå upp i morse?

Roligast den här helgen

Den till synes normale 50-årige man som passerade mig och Emma och ropade "Hey, you know some sexy moves!" Förklaring känns överflödig.

Glassigt värre

Fredag eftermiddag på redaktionen som knappast jobbar ihjäl sig.
Mia:
-Ska vi inte ha varsin glass? Som fredagsfika? Vi har ju bara fikat varsin bulle idag!

Glassbeställningarna tas, glassar diskuterad och Igloo Cola kommer på tal.
Jesper:
- Mmm, den minns jag! Den var kryddig, nästan orientalisk! Det första multikulturella inslaget i svensk mathistoria!


Foto: http://www.glasskoll.se/wp-content/uploads/2008/07/dubbelcola_glasskoll.gif

Dream, dream, dream

I natt utspelade sig följande scen i mitt sovrum.

Jag är med jobbet med mina kollegor.
Nora: Åh, Elsa, kan vi inte fixa våra naglar nu?!
Kristin: Ja, eller så går vi upp på takterrassen och flätar varandras hår?!
Love: Ja, snälla, kan vi inte göra det, det som är SÅ kul!
En talande tystnad innan Love kommer på sig själv.

Love är rakad.

En helt vanlig dag på redaktionen

Projektledare Jesper deklarerar stolt att han börjat twittra. Men ingen av oss hittar honom på nätet. Jesper börjar ana oråd.
- Har jag börjat twittra utan att göra det på riktigt?! Som att jag sitter i garderoben och viskar "Jesper sitter i garderoben" och ingen hör det?!
Vi letar vidare, hittar fortfarande ingen Jesper på Twitter. Paniken börjar sprida sig. Jesper springer genom korridoren.
- Jag finns inte på Twitter!!!!

Hade vilken vanlig modern människa läst det här för ett år sedan hade den inte förstått någonting. Tänk vad som hinder hända på ett år.

Not meant to be

Det var bara inte meningen. De neonrosa och guldpaljettiga pumpsen är inte menade att sitta på mina fossingar. De finns nämligen bara i amerikanska helstorlekar, dvs 38,5 eller 40. Det blir svårt för mina 39:or. Lite skönt känns det dock. Eftersom de flesta pumps jag beställt via nätet varit lagom framtill men för stora baktill och snart fått åka tillbaka till leverantören. Det har blivit ett smärtsamt avsked.

Bye, bye, shoesies...

Jag = nörd

Följande kommer ur ett mail från mig till Emma. It's now official - man blir en nörd av att rida...

Ridningen gick faktiskt skitbra! Fick en liten dam som heter Robina, jäkligt grinig att göra iordning (trodde nästan jag skulle bli biten) men fin att rida. Förvänd galopp, hon var jäkligt het men fick till några lugna mjuka fattningar. Men på slutet tog min inflammation över och kroppen bara orkade inte. Så hon rann iväg fortare och fortare och jag ORKADE inte hålla emot längre. Har tom en blåsa på fingret idag :( Men det kändes bra!

(Gud, om Frida skulle läsa det här mailet skulle hon dö av hästnördighet!)


Don't look at me!

Satt och såg Inför Eurovision Song Contest i måndags. Såg fram emot en härlig timme med dålig östeuropeisk pop och pinsamma baltiska ballader, men vad fick jag? En timmes irritationsmoment i form av dåligt instruerade paneldebattörer.

Christer Björkman sköter sitt programledarjobb bra och Christer Lindarw är charmig, men resten av gänget kunde man gärna vara utan. Marie Serneholt är sjukt snygg att se på, men så fort hon öppnar munnen vill man byta kanal. Skrikig, flamsig, virrig viktigpetter, typ. Charlotte Perelli och Thomas Lundin har rätt vettiga åsikter men vad tusan gör Petra Nielsen i studion? Var ingen annan b-artist ledig?

Och - det värsta av allt: blickarna. I stället för att diskutera bidragen med programledaren, tittar samtliga deltagare in i kameran och deklarerar sina åsikter. Och ibland slänger de ett öga på Christer B eller på den som står bredvid. Men sen, in i kameran bara, rakt ut till oss oskyldiga tv-tittare hemma i sofforna. WHY? Varenda vanlig icke-kändis jag voxade på stan i går fattade att de skulle titta på mig och inte in i kameran, hur svårt kan det vara? Eller är det en produktionstwist, kanske? En sjukt dålig sådan, i så fall.

Japp, då har jag tagit ut dagens dos av ilska på DN, SMHI och SVT. Nu finns bara glädje kvar att ge!


Hur ska ni ha det?!

Måndag: DN/SMHI lovar 12 grader varmt på tisdagen
Tisdag: DN/SMHI har ändrat sig, det blir bara 4 grader varmt i dag. Men lovar 12 grader på onsdagen.  
Onsdag: DN/SMHI har ändrat sig igen, det blir bara 4 grader varmt i dag. Men lovar 12 grader på torsdagen.

Intressant att se hur det blir imorgon.
(Jag är starkt emot att klaga på vädret eftersom det inte är något som går att påverka, men DN och SMHI får man klaga så mycket man vill på! Jag försöker ju planera dagen innan vilka kläder jag ska ha på mig!)


Have to have!

Jag har hittat en ny favorithemsida. www.have2have.se har fantastiska skor från relativt okända märken. Och inte farligt dyra. Mina två favoriter är dessa somriga underbara pumps. Om jag inte hade en bil att köpa skulle jag klicka hem dem på direkten!

 

Foto: www.have2have.se

Berg har flyttat in i min hjärna

I natt skulle jag spela in en musikvideo med Carina Berg. Hon klättrade runt i ett pariserhjul och höll på att trilla ned. Och när mitt alarm på mobilen gick igång vaknade jag inte utan trodde att det var min kollega som spelade piano till låten Carina skulle sjunga.
Något är lite vajsing i min lilla skalle...

Bäst på bagel

Bagel Street på S:t Eriksgatan! Kyckling, bacon, curryröra, rödlök, sallad, creme cheese och tomat på en färsk bagel. Bästa bakismaten. Även om man inte är bakis!


Sagan om Siw

Eftersom Mor och Far befinner sig i Champagne (och precis messade att de just vaknat och att de skulle få resans första bubbel klockan 10.00...) har jag tagit på mig ansvaret att vakta Siw. Siw, ni vet. Familjens 7,5-åriga svarta virvelmarsvin. Som visslar när man kommer hem och väcker en med sina pipanden om man inte gått upp och gett henne frukost före 09.00. Hon, ja. En söt liten varelse som får hjärtat att bulta lite extra.

Men, som alla marsvinsvänner vet är 7,5 år en aktningsvärd ålder för ett marsvin, och eftersom Siws syster Barbro dog redan för två år sedan har vi länge förberett oss på en eventuell bortgång. Och eftersom Barbro prickade in att dö när vi alla var bortresta och Stora Syster ensam passade båda barnen, känns det nästan ödesbestämt att Siw skulle få för sig att dö just nu.

Så därför kunde inte jag sova igår kväll. Eftersom jag låg och funderade på vad jag skulle göra om Siw låg livlös i buren. Eller om hon mådde dåligt, och jag var tvungen att ta henne till veterinären som skulle säga att det är bäst att låta henne somna in. Och jag skulle bli tvungen att ringa till jobbet och förklara, och Mamma vill ju helst vara med och begrava Siw och skulle jag då lägga henne i frysen så att vi kunde ha en liten ceremoni och oj oj oj det blev inte mycket sömn här inte...

Som tur var levde lilla Siwan och var pigg och hungrig som vanligt i morse. Thank God.
 
                                                              
     Siw:

URtaggad!

Tillbaka på jobbet. Äntligen! Underbart. Jag är alldeles varm i ansiktet av datastrålningen och får hjärtklappning av att gå till personalköket men fan vad skönt det är att vara tillbaka!


Testing, testing

Frida ringer till Elsa:
Elsa: Hej mitt lilla djur!
Frida: Hej min lilla matte!

Emma ringer till Elsa:
Elsa: Hej mitt lilla djur!
Emma: Hej min lilla kyckling!

Johanna ringer till Elsa:
Elsa: Hej mitt lilla djur!
tystnad...
Johanna: Vadå djur..?

Johanna, du är så otroligt seg...


Jobbe? Ja, tack!

Ni som är lite sådär skol- eller jobbtrötta och önskar er en mindre sjukdom att skylla på för att få vara hemma några dagar, ta tillbaka det genast!
När man väl blir rejält sjuk är det inte så skoj som det verkar. Att inte kunna duscha utan att få hjärtklappning, att vara mentalt kaffesugen men för slemmig i halsen för att få ner något kaffe och att vakna med huvudvärk 14 dagar i sträck är inte så jävla roligt.

Så bit ihop för fan och gå till jobbet. Själv skulle jag göra mycket för att få jobba lite nu. Jag saknar mina smågalna kollegor.

Vad sjukdom gör med människor

Mamma: Kan du låta bli att rida på tisdag också?
Stora Syster: Det måste du faktiskt!
Jag: Men, beror inte det på hur jag mår på tisdag?
Mamma: Nej. Du har faktiskt lunginflammation.
Stora Syster: Ja, det är jättedumt att överanstränga sig när man precis blivit frisk och är som mest mottaglig. Dessutom kommer du nog inte att orka.

Jag surar.

Några timmar senare:
Pappa: I morgon när släkten kommer behöver vi lite assistans i köket.
Jag: Inte av mig. Jag är faktiskt sjuk.
Stora Syster: Hur länge ska du skylla på den?
Jag: Så länge jag inte får gå och rida...

Ja, jag är sjuk och plötsligt 11 år gammal igen.

Dagens beach boy

Jag är egentligen ingen jättestor tv-tittar-nörd, men en långdragen sjukdom kan göra mycket med människor. Nu har jag iallafall (med Emmas hjälp) fastnat totalt i Criminal Minds. Jag och Emma satt i flera veckor och dregglade över den hete, mörke Morgan i serien tills jag en dag snappade upp hans namn i vinjetten. Det är ju Shemar Moore! Som jag och min vän Elin dregglade över redan i sexan. Vi såg honom på MTV någon gång och sedan var vi fast. Jag hade till och med denna bild uppklistrad i mitt skåp. Idag känns den... inte så het, kanske?


Stor i orden, liten i sjuksängen

Emma frågade mig om jag också blir väldigt liten när jag blir sjuk, det vill säga bara vill att Mamma ska vara där och ta hand om mig. Och sådan är jag ju såklart. Det som är bra är att min Mamma är likadan. När jag är sjuk vill hon bara vara där och ta hand om mig. Det var nog därför som hon och Elin körde 40 mil för att hämta hem mig. Det, plus att Mammas fantasi blir väldigt livlig när hon är orolig. Hon var till exempel övertygad om att jag skulle svimma och trilla ner på spåret om jag försökte ta tåget hem själv, febrig och utsvulten som jag var.

Det är också därför som Mamma får följa med till doktorn i dag. Eftersom jag är så väldans liten.

Godtagbar ursäkt

Förklaringen till sex dagars brist på uppdatering här på bloggen är följande: