Syns man inte, finns man inte

Om exakt 10 timmar är det slutgiltig deadline. Då plockar Pelle in lådan och börjar sortera breven som ska iväg till medieföretag, de flesta i Stockholm. Det råder allmänt kaos och ångest i klassen över dessa praktikbrev. En A4 för att övertyga tv-kanaler, tidningar, magasin, radiostationer och produktionsbolag att just den HÄR journaliststudenten skulle de ha stor nytta av att ha som praktikant. Allt från referenser till storleken på kuverten har diskuterats i J-husets lokaler under dessa dagar.

Själv känner jag mig ganska lugn, för breven blev klara i helgen. Både Mamma och Pappa har läst och kommenterat, och jag tror faktiskt att jag har en chans på åtminstone två av ställena.
Men det lär jag väl få äta upp.
När inte en endaste redaktion har ringt och jag står utan praktikplats och till slut tvångsplaceras på Gruvbladet i Kiruna.

Idag skulle jag hursomhelst skriva ut mina brev. Eftersom jag glömde kolla skrivarinställningarna kom mitt ansökningsbrev ut på en A3-sida, med ett gigantiskt Elsa-ansikte längst ner. Kanske vore det inte så dumt att skicka in en jätteansökan. Då lär de i alla fall lägga märke till en.

Kommentarer
Postat av: Storasyster

Det kommer gå jättebra lillan! Skickade du parfymerat rosa papper à la legally blonde..? ;) Kan du inte maila mig dem, jag vill också läsa. Puss!

2008-10-28 @ 12:51:15

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback