This is the shit. My shit.

Jag och syrran är ute. Kille 1 och Kille 2 spanar in, närmar sig och slår sig till sist ner och tar kontakt. Kille 1 flörtar öppet och odiskret med oss båda. Så mycket att vi tvingas avgöra vem han egentligen flörtar med, och vi (jag) kommer fram till att det nog är mig.Kille 1 går på toaletten och jag frågar Kille 2 vad de har gjort tidigare ikväll.
Kille 2 (ser lite skyldig ut): Vi var hemma hos... hos...hans flickväns kompis...
Jag: Jaha du. Ja ja.

Kille 1 kommer tillbaka och jag ställer samma fråga till honom
Kille 1 (som för övrigt sagt att han bor i Kalmar): Vi var hemma hos mig
Jag: Jaha, var då?
Kille 1: Ehh, här på Söder
Jag: Jaha, var på Söder?
Kille 1: Ehh, vad har ni gjort ikväll då?
Jag: Var på Söder bor du?
Kille 1 (börjar bli nervös): Ehh... assåå...
Kille 1 vänder sig till Kille 2 och viskar något.
Kille 1: Eh, vi ska bara diskutera en sak
Jag: Typ var ni egentligen har varit ikväll?
Kille 1: Eh, ja...

Efter en stund vänder sig Kille 1 till mig igen. Han rodnar och ser fåraktig ut.
Kille 1: Jaha, har ni haft trevligt ikväll då?
Jag: Blev det jobbigt nu?
Kille 1: Hehe, eh, ja..?
Jag: Ja ja. Jag ska gå och dricka ett glas vatten nu.

Senare tittar han dumt på mig och ler barnsligt, han tror förmodligen att han ser söt och charmig ut men jag ser bara en bortgjord idiot.

Som syrran sa, klart man måste få flörta lite även om man är upptagen. Vad jag inte förstår är varför man ljuger om att man har flickvän. Jag antar att han inte är särskilt nöjd med sitt förhållande.
Vad jag inte heller förstår är varför alla upptagna män på något magiskt sätt dras till mig och min syster. Okej om vi båda var skitheta modellsnyggingar med Scarlett Johansen-sex appeal, men vi är ju båda rätt average. Eller okej då, snäppet över.

Alla som tycker jag har rätt att vara bitter räcker upp en hand!

(Förresten läser Kille 1 till socionom och tycker att det viktiga här i livet är att hjälpa folk. Tjena, vilken bra socionom han kommer bli...)